Fick ett glädjande sms i morse av en av mina fina vänner nere i Stockholm, nu väntar jag med spänning på nästa uppdatering och hoppas de inte dröjer allt för länge tills de har sin efterlängtade bebis hos sig.

Jag kommer så väl ihåg den där tjejmiddagen tidigt i våras, en flaska bubbel och tre glas. Jag var då gravid i vecka 11 och försökte nervöst tänka ut en bra förklaring till varför jag inte kunde dricka alkohol, men innan jag hann säga något hörde jag min kompis lite nervöst tacka nej till ett glas bubbel. Jag tittade på henne och förstod direkt att hon precis som jag är gravid!

Det blev kramar och tårar i ögonen och sedan återstod två glas, då jag också tackar nej var det inte svårt för de andra att förstå och efter kramar, skratt och glädjetårar så kom det fram att vi var lika långt gångna och beräknade på samma dag!

Sedan den dagen har vi följts åt, vecka efter vecka, helt otroligt roligt och tänk att de snart har sitt mirakel hos sig!